Jod är ett grundämne som förekommer naturligt i vår berggrund. Tillgången skiljer sig i olika geografiska områden. Därför varierar tillgängligheten av jod i olika länder och världsdelar. Jod återfinns i dricksvattnet samt i flera vanliga livsmedel, så som: fisk, skaldjur, ägg och mejeriprodukter.
Jod är nödvändigt för sköldkörteln och behövs för dess produktion av hormoner. Dessa hormoner påverkar flera organ i kroppen och styr på så sätt människans ämnesomsättning. Brist på jod kan leda både till underfunktion av sköldkörteln, struma (förstorad sköldkörtel), och överfunktion av sköldkörteln.
Sköldkörtelns hormoner är även viktiga under graviditeten då de behövs för nervsystemets utveckling hos fostret. Kraftig jodbrist hos modern under graviditet kan därför orsaka hjärnskada hos barnet samt underfunktion och förstoring av barnets sköldkörtel. För att förebygga jodbrist över hela världen rekommenderar World Health Organisation (WHO) att joderat salt införs i många länder i så kallade joderingsprogram.
Nivåerna av jod i Sveriges berggrund är låga och därför var struma och underfunktion av sköldkörteln vanligt under 1800-talet och tidigt 1900-tal. 1936 startade det svenska joderingsprogrammet. Sedan jod tillsatts i bordssalt har den jodbristorsakade sköldkörtelhormonbristen och struman försvunnit. En uppföljning av joderingsprogrammet gjordes av oss 2007 och mätning av jodkoncentration i urin (UIC) visar att jodnivåerna i den allmänna populationen i Sverige är tillräckliga. Tidigare varierade jodintaget inom landet, då tillgången på jodrik föda, som fisk och skaldjur, varierade beroende på hur långt ifrån salta hav befolkningen levde. Men vi ser inte längre några geografiska skillnader.
Även om vi generellt sett har ett bra jodintag, så är joderingsprogrammet frivilligt Det innebär att livsmedelsindustrin inte alltid använder salt med jod i och därför kan jodnivån i hel och halvfabrikat i svenskproducerade livsmedel variera. Dessutom har numera användandet av icke-joderat salt och flingsalt blivit allt mer populärt i svenska hushåll. Intaget av jod i den svenska befolkningen beror idag således både på trender beträffande mat, användningen av jodsalt i svenska hushåll, restauranger och inom livsmedelsindustrin.
Behov av jod är större under graviditeten och därför är risken för jodbrist större generellt bland gravida. Både grav och måttlig jodbrist påverkar sköldkörtelhormonnivåerna, men vid mild jodbrist är hormonproduktionen normal. Mer uttalade former av jodbrist under graviditet är mer ovanligt i världen, men mild jodbrist är vanligt. Mild jodbrist förekommer också under graviditet i Sverige, precis som det gör i Norge, Danmark och Finland. Om mild jodbrist under graviditeten har betydelse för barnets hälsa är oklart. Den enda stora studien som publicerats var från Thailand och Indien där man inte kunde se att ett jodtillskott medför extra fördelar jämfört med den regim som är den vanliga idag. Man studerade 800 mammor och följde barnen till 5-6 års åldern. Men det finns invändningar mot den studien och den har inte ansetts ge det definitiva svaret på frågan om mild jodbrists ev effekter.
Syftet med SWIDDICH studien är att avgöra om den finns någon fördel med att öka jodintaget hos gravida. Såväl för lite jod som för mycket jod kan påverka sköldkörteln och därför är det viktigt att noga värdera i studier effekterna av ett ändrat intag. Det skall vara bra för såväl barn som den väntande mamman. Men om vår studie, liksom den studien som redan är publicerad, inte heller visar någon skillnad, så behöver varken vi i Sverige eller i andra länder med liknande jodintag vidta några åtgärder. Världen väntar på definitiva besked i frågan och det hoppas vi att denna studie kan ge.
Mild jodbrist har inte några avgörande konsekvenser för den enskilde. Men på samhällsnivå har det betydelse. På sikt kan risken öka för sköldkörtelsjukdom hos vuxna, men även om ett enstaka poängs förändring av IQ inte är något som märks hos den enskilde, så är det av betydelse för samhället i stort. Det finns de som har räknat på samhällsekonomin och värdesatt ett poängs IQ sänkning i befolkningen till stora summor i form av sämre produktionskapacitet och minskad konkurrenskraft. Att upprätthålla jodnivåerna bidrar därför till ett hållbart samhälle.
I SWIDDICH-studien använder vi oss av två olika multivitamintabletter varav en innehåller 150 µg jod och den andra helt saknar jod. Båda är ofarliga under graviditet och amning och går att kombinera med en normal kosthållning inklusive joderat salt.
Är du intresserad? Lämna dina kontaktuppgifter här.
